Orienteringsbanorna måste upp
Hej!
Det bästa av allt hade varit att tagit det lugnt idag. Legat och softat i soffan och på sin höjd tagit en liten promenad för att väcka min stela kropp (benen) till liv. Men icke, orienteringsprov för åtta klasser nästa vecka med start imorgon måndag, gjorde att jag fick lov att åka till Avesta och möta upp idrottlärarkollegan Lars för orienteringsplanering. Kartor skulle göras, skärmar skulle ses över och sedan skulle banorna upp i skogen. Att promenera runt i skogen och sätta ut kontrollerna gick ju bra, inte speciellt jobbigt trots några saftiga uppförsbackar. Men sedan var det dags att testspringa banorna för att se hur lång tid eleverna skulle behöva ha på sig för att ta sig runt. Detta moment var smärtsamt, kändes som jag var ute på de sista kilometerna på Lidingöloppet igen då varje löpsteg kändes i kroppen. Kanske detta inte var så smart, kroppen behövde vila, men vad gör man inte när orienteringsbanorna måste upp....
När jag kommer hem har maken gjort mat, för det blev ingen lunch pga orienteringen. Var hungrig så jag skakade och humöret var en smula irriterat. Grillat stod på menyn, puss på maken för den insatsen.
Nu ska det soffhängas och kanske man ska ta sig en värktablett....
Puss och kram på er alla
Det bästa av allt hade varit att tagit det lugnt idag. Legat och softat i soffan och på sin höjd tagit en liten promenad för att väcka min stela kropp (benen) till liv. Men icke, orienteringsprov för åtta klasser nästa vecka med start imorgon måndag, gjorde att jag fick lov att åka till Avesta och möta upp idrottlärarkollegan Lars för orienteringsplanering. Kartor skulle göras, skärmar skulle ses över och sedan skulle banorna upp i skogen. Att promenera runt i skogen och sätta ut kontrollerna gick ju bra, inte speciellt jobbigt trots några saftiga uppförsbackar. Men sedan var det dags att testspringa banorna för att se hur lång tid eleverna skulle behöva ha på sig för att ta sig runt. Detta moment var smärtsamt, kändes som jag var ute på de sista kilometerna på Lidingöloppet igen då varje löpsteg kändes i kroppen. Kanske detta inte var så smart, kroppen behövde vila, men vad gör man inte när orienteringsbanorna måste upp....
När jag kommer hem har maken gjort mat, för det blev ingen lunch pga orienteringen. Var hungrig så jag skakade och humöret var en smula irriterat. Grillat stod på menyn, puss på maken för den insatsen.
Nu ska det soffhängas och kanske man ska ta sig en värktablett....
Puss och kram på er alla
Kommentarer
Postat av: erica
Bra att mjuka upp stela trötta muskler. Kram
Trackback
